AND YOU KEPT US AWAKE WITH WOLVES TEETH

Så sänker sig tystnaden över mitt hem, jag är återigen ensam. Genom fönstret ser jag ljuset från husen där folk sover, ljus i mörkret. Ljus där det bor människor. Utan människorna skulle det vara mörkt.

Livet är så satans hårt ibland. Hårt och mörkt. Den här landsänden är helt värdelös på att pigga upp. Men det finns ändå ljus. Ljuset i form av människor. Ibland drabbas jag av en önskan att krama alla mina vänner bara för att dom finns. Ofta saknar jag dom. Tänker på vad dom gör. Mina tankar vandrar och skriker åt mig från köket att det är dags att "skaffa nya! Hitta på nya saker, göra nya saker!" Jag lyssnar till henne där hon hojtar från köket. Som en katt krafsar hon på köksfönstret mot människorna som passerar. "Ta den ta den!" hör jag henne ropa över doktor Phil. Jag suckar och lutar hakan i armvecket och byter kanal på tvn. Mannen i mustaschen sitter och plinkar på min gitarr och allt känns bara så sjukt hopplöst som det bara kan kännas när ditt ego sitter och spelar gitarr sämre än du och dina tankar leker katt i köket.

"one night of magic rush
the start a simple touch
one night to push and scream
and then relief.

ten days of perfect tunes
the colors red and blue
we had a promise made
we were in love"

- > The Knife (fast i Josés version) - Heartbeats

I'M COMING UP ONLY TO HOLD YOU UNDER

Ibland är det lätt. Ibland är det svårt. Det iskalla vattnet strömmar förbi mina fötter. Isbitar blandat med snö och is som sakta sipprar in i mina skor och kyler ned mina fötter. Man skulle kanske tro att jag försökte lyfta på fötterna och som en förvirrad kattunge som håller en fot torr i taget för att komma undan. Men jag står kvar, jag vet att jag förtjänar lidandet. Det är inte för min egen skull jag står där. Jag tror inte på straffet som frälselse. Jag vet att det inte gör något bättre för mig. Det är för din skull jag gör det. För att du ska se när jag lider. För att det ska kännas bättre för dig. Men det känns inte bättre. Det blir bara dålig stämning och där står du och tycker jag fortfarande är en idiot och här står jag och tycker du är en. Hemligheten är väl att vi båda har rätt. Det är likheten. Skillnaden är att du har fel. Vilket konstigt nog gör mig till en idiot. Vilket i sin tur gör att du har rätt, vilket pinsamt nog leder till att jag har fel.

Ibland är det lätt. Ibland är det svårt.

"I'm coming up only to hold you under.
I'm coming up only to show you're wrong."

Band of Horses - The Funeral

KAMERAN GLIDER ÖVER GULDGULA FÄLT

"Jag har bränt mina skivor
Eldat upp dina brev
Och askan ligger i drivor
Solstickepojken han ler"


Det är morgon. Tidig atomvintermorgon med kallt grått ljus som verkar komma från allt utomhus. Allt utanför är grått och ljuset verkar komma från själva luften. Ljuset tränger in genom fönstren och kastar en lång skugga på mitt skrivbord från en frukosttallrik. Nej det är ingen frukosttallrik. Det är disk. Igårmorse var det en frukosttallrik. Nu är det bara disk.

Jag applicerar mina filter på världen. Sepia, mjukgult, stålgrått, teknikblått. Gör den mer förståelig och hanterbar. Det är bara en känsla som inte har nåt filter och det är när det är som det ska vara. När det inte är för sentimentalt på nåt vis utan bara lycka. Då har världen i mina tankar ett lika dynamiskt spektrum som den riktiga världen. Ofta blir jag bländad. Jag tar inte in så många färger på riktigt. Tiden snabbas upp och jag hinner inte med. Jag blöder färg och hinner inte med att uppleva allt. Oftast hinner jag kontemplera det efteråt istället. Funderar på vad som egentligen hände? Var det jag där? Vad gjorde vi egentligen? Semester? Ja just det. Bilderna passerar som på film. Film med ett filter. Ett filter så jag ska hinna med.


"Och jag tror minsann min själ dör av svält
(Man blir trött på ditt jävla gnäll)"

- > Kent - Dom som försvann

PS Alla hjärtans sög som vanligt DS

GAMES!! CAKE!! BOOZE!! TRUTH!!

"You always know you're in for a good night when
there's a polar bear bleeding on the label"

Ibland blir det stopp. Hasandet slutar för en stund och det tittar sig omkring. Jag känner hur mina ben läggs ned på marken och jag hör fotstegen avlägsna sig. Känner hur blodet sakta återvänder till mina fötter. Det är bland dom bästa tillfällena jag vet. När livet tar en paus och försvinner nån annanstans. Lämnar mig kvar att vårda mina sår, att reflektera och kanske ta ut riktningen. Kika över axeln och se vad jag lämnat bakom mig, kika bort mot soluppgången och se vad som väntar härnäst. Det är tillfällen som är värda att spara. Det är dom tillfällena och mörkhåriga kortklippta tjejer.

"We're on the pigs back charging through a velvet field!"