SKY IS GREY, THE SAND IS GREY AND THE OCEAN IS GREY

Så mystiskt och annorlunda det var. När man rumsterar om i själens yttersta småvrår så är det få saker som faktiskt har namn och går att sätta ord på. Ord som mystiskt och annorlunda är bara "hitte på" i jämförelse. Jag förstår människor som förtränger hemska händelser, jag förstår hur man kan glömma bort sina barn i bilen på flygplatsen, jag känner med dom som vill klä sig i en självmordsväst, men aldrig kommer jag förstå mig själv, aldrig kommer jag känna mig själv.

-Hej. -Hej. -Såatteh... -Ha ha. -Sadu? - Öhum. -Jaha. -Nä va? Jo, sa du? Nä sa jag? Samtal är en av dom få saker som kan vara hur långa som helst utan att de täcker någon som helst yta. Yta. Jag hatar ytor. Älskar ytor. Vill inte vara yta. Ytlig och tjock. Jag fejkar mig djup, jag svälter mig smal. Det funkar sjukt bra. Det är jag. Tar tillbaka allt som jag sagt i en handvändning, vänder om och tar en annan väg. Ett annat liv. Jag är en vagabond, jag bryr mig inte, jag kan välja vad som helst. Lögnerna smakar bittert i munnen. Jag känner dom. Likt ett EKG studsar jag upp och ned, bra, dåligt, bra, dåligt, bra, dåligt. På festen låtsas jag stå stilla men jag kastas egentligen mellan parkettgolvet och gipstaket, välter drinkar, slår sönder möbler och stereo anläggning. Jag tar chips. Lägger tillbaka dom alla utom ett. Kollar i skivsamlingen och tror jag väljer skiva. Jag krossar samtidigt en golvlampa och river ut de flesta böckerna i ett försök att stoppa min framfart. Nä, så kan det gå tänker jag. Väljer ut en skiva och får igång musiken. Får stopp på allt. Får stopp.

You walk through my walls
like a ghost on TV... you penetrate me.
And my little pink heart
is on it's little brown raft... floating out to sea.
And what can I say I'm wired this way
and you're wired to me.
And what can I do but wallow in you
unintentionally?

What kind of paradise am I looking for?
I've got everything I want and still I want more.

SIGHTS AND SOUNDS

Ibland reagerar man precis som vanligt. Ibland gör man inte det. Jag hade precis slitit ut handen ur trädet när stormen kom. Vinden yrde och jag kunde inte höra mig själv skrika, men jag skrek åt dig. Skrek åt dig att springa, att gömma dig. Blåsten var öronbedövande, löven piskade mina bara armar och jag såg hur du sprang, stannade upp och tittade tillbaka, jag viftade iväg dig, "rädda dig själv" tänkte jag. Sen böjde jag mig ned över barken, kikade över detta landskap, tittade in i den miniatyrvärld med gröna små blad och stigar bland trädets innersta ytor. En grön larv letade sig genom en skåra och mellan en liten utstickande gren som bildade en liten kulle i landskapet låg en röd myra. Längs med kanten på barken snirklade sig en å med porlande vatten och den passerade precis en liten kvarn vars vingar snurrade mot den klarblå himlen och tog fart i den tillfrisknande vinden. Syner och ljud drog ned mig ännu ett år. Jag var här. Jag var här.

"Whipping past the reflecting pool o me and you
skipping school. We make it up as we go along, we make it up as we go along."

JÄRNSPÖKEN

Mellan björkarna ser jag gågatan, täckt av löv, täckt av snö, täckt av buss-smuts och gamla fotspår. Täckt av allt som inte var där förr. Jag hörde att någon blivit rånad där, eller slagen eller vad det nu var, jag kan knappt tro det. Den känns normal. Det känns precis som förr. Mina armar bär knappt mina händer och om det inte vore för senor och hud skulle jag garanterat tappa både dom och armar, jag orkar inte. Inte egentligen. Jag faller ihop där, jag ligger där på gågatan, borttappad som en vante. Jag står en bit bort och tittar på mig. Va fånig jag är. Vad gör jag? Är det där jag? Mitt tonårs-jag, En slafsig lovikavante som legat i en vattenpöl. Hål kring tummen och alldeles sandig. Skulle jag ta hem mig själv? Borsta av mig, torka mig med hårtork, laga mig med vitt garn som lyser som en kontrastsöm jämfört med det gamla? Slutligen para ihop mig med en annan borttappad vante och använda mig bara så kärleksfullt som bara du skulle göra?

Nej. Jag är inte du. Jag är tyvärr inte som du utan som jag. Mitt tonårs-jag förblir liggande och mitt cyniska 24års-jag tittar bara på. Det finns ingen räddning för dina gamla synder när du är en cynisk jävel. Långt borta visslar fabriksvisslan och arbetarna suckar och samlar ihop sina tomma lunchlådor. Mitt 24års jag kikar ner på armen, på den vita kontrastsömmen som någon mer barmhärtig lämnat efter sig. Fyfan vad jag hatar mig själv ibland.

"Jag vet inte varför men kanske är det därför jag minns det så väl,
dina stora ögon dina bruna händer dina vassa knän."

BILDUTMANING

Svara på frågorna genom att skriva in ditt svar i googles sökruta och välj söka på bilder. Välj den första bilden som dyker upp.

Vilket år är du född?

Hur definierar du din sexuella läggning?

Vilken är din bästa egenskap som kärlekspartner?

…och din sämsta?

Vad söker du hos en partner?

Vem var din första (hemliga) barndomsförälskelse (förnamnet)?

Vilket yrke är det sexigaste du vet?

Vilken kändis är hetast enligt dig?

Vad gör dig avtänd?

Vem hade du ditt första riktiga förhållande med (förnamnet)?

Vilken kroppsdel, förutom munnen, gillar du mest att kyssa på en kärlekspartner?

Ett kärlekspar på film eller tv som du gillar?

SOUNDTRACK OF MY LIFE

Gå in på media player, eller vad du nu har på din dator, klicka på spela all musik, sätt på shuffle, och svaren på de stora frågorna kommer att uppenbara sig...

How does the world see me?
Song: Escape - Metallica
Kommentar: Tja, verklighetsflykt kan ju stämma. Stämmer jeffligt bra.


Will I have a happy life?
Song: Turn Me On - Norah Jones
Kommentar: Är det jag som blir turned on eller turnar jag folk on hela livet? Jobbigt dilemma.


What do my friends really think of me?
Song: Minerva - Deftones
Kommentar: Var tvungen att läsa texten och tja den är riktigt svår men jag antar att jag anses vara en "bra kille" bara lite "drömmande" och "borta".

You're the same...numb
When you sing it's over
Such a strange numb
It could bring back peace to the earth


Do people secretly lust after me?
Song: Halo Goddess Bone - Danzig
Kommentar: Hmm. Jag får utgå från att det är det svåra igen. Tvetydigt var ordet sa bull.

Feel the hunger, as it burns inside
Feel the hunger, you forgotten child
There's no one like you, as you wander blind
There's no one like you, can't you wonder why

How can I make myself happy?
Song: Stalker 2 - Covenant
Kommentar: Ha ha, tja.. hmm. Jag ska alltså förfölja folk.


What should I do with my life?
Song: Dopamine, Seratonin, Adrenaline - Therapy?
Kommentar: WTF? Vilken dålig spådom.


Why should life be full of so much pain?
Song: All this Time - Sting
Kommentar: Ingen kommentar.


How can I maximize my pleasure during sex?
Song: Accidents will happen - Elvis Costello
Kommentar: Antingen strypsex eller för tidiga utlösningar alltså?


Will I ever have children?
Song: Purify - Metallica
Kommentar: You and I - Purify. You and I - Purify. Vette fan.


Will I die happy?
Song: Undertow - TOOL
Kommentar: eu-pho-ri-a, jag tror det kommer bli så jävulskt skoj.


What is some good advice for me?
Song: We sweat Blood - Danko Jones
Kommentar: Hmm jag arbetar ju redan som en skadad apa? Kanske ska gå ner några kilo, vilket är planen.


What is happiness?
Song: Trigger inside - Therapy?
Kommentar: Handlar om att känna sig utanför och ensam, så jag antar att tvåsamhet är lösningen.

Here comes a girl with perfect teeth
I bet she won't be smiling at me

What is my favourite fetish?
Song: Fallen - Elvis Costello
Kommentar: Dumpa folk?


How will I be remembered?
Song: Caffeine - Faith no More
Kommentar: Som en otroligt ettrig jävel.

THE GREAT DESTROYER

Vinden slet tag i min jacka trots att jag hade den stängd. Jag blev först förvånad och tog något steg bakåt, sen förstod jag att det inte var jackan som vinden tog. Det var mig. Jag tog tafatt ett steg framåt och tog handen ur fickan, då slet vinden tag i min arm och jag slungades bakåt och tvingades ta tre fyra steg baklänges innan jag återfick balansen. Vinden tilltog i styrka och drog ned i halsen på jackan och luften pressades mellan mina lager med tröjor och kroppen, det blev genast iskallt, jag lutade mig framåt och tog ett steg ut med högra benet i ett försök att återfå balans. Löv piskade mitt ansikte och i lekparken bredvid började hinkar och spadar sakta rulla längs marken. Va I Hel-v! Hann jag tänka men kastade mig sedan rak lång på marken för att undvika en entrématta som plötsligt kom flygandes genom luften. Jag kikade upp och kände hur vinden tilltog i styrka och sög i min kropp, kände hur asfalten och gruset sakta rörde sig under mitt bröst. Jag sträckte ut bägge händerna för att hålla mig fast och hålla mig platt. Det var då den första cykeln kom farandes genom luften.

Musiken ligger som ett varmt täcke över mitt ansikte och framtiden känns inte stor men samtidigt så närvarande som den någonsin varit. Min pilgrimsfärd är över, jag har sett den heliga staden. Jag köpte ett paraply och en klocka. Jag återvände till hotellet. Packade ned mina heliga kläder som jag köpt vid inträdet, sen gick jag ned i baren. Där sitter jag nu. I min framtid. Funderar på vad fan jag gör här och om jag kanske ska åka hem?

ALL MIXED UP

mmmmmmmmmm...

Såattehh...

Helgen när det regnade. Regnet spolade bort gamla vänskaper, frös dom till is och tinade upp dem på nytt i ett polariserat ljus där det blänkte av regnbågens färger. Rännilar blev till vattenpölar, vattenpölarna växte så barnen gick omkring i dem iklädda gummistövlar med snörning. Vattenpölarna blev sjöar, sjöarna blev hav, haven blev en ocean. På oceanen seglade fyra båtar. Från en så skreks och gormades det. De tre andra bara låg där i stiltjen mellan husen i Piteå och väntade. En båt var målad i mörkaste ebenholts, en var av naturen åldrad trägrå och en var ljust vit. Båtarna väntade.

"She shadows me in the mirror
She never leaves on the light
And somethings that I say to her
They just don't seem to bite
It's all mixed up"