NOTHING TO WIN AND NOTHING LEFT TO LOSE

Kluckandet från havet utanför tillkännager att jag fortfarande ligger i min båt. Himlen ovanför är klarblå och inte ett moln syns. Jag öser inte, det behövs inte längre. Solen värmer mina bara armar och stormen är borta. Jag har dock inte kikat över relingen. Men jag kan tänka mig att det är klar horisont åt alla håll. Det solvarma träet värmer min kind då jag vänder på huvudet för att titta lite åt sidan. Kanske finns land där precis ovanför kanten? En sandstrand med palmer. Kanske skulle jag se en båt som ligger för ankar om jag bara kikade upp. Men just nu är jag nöjd med att min båt bara ligger stilla och lugn. Jag behöver det här, tänker jag och fortsätter kika in i det oändliga blå. Jag har inte bråttom någonstans.

"Through the storm we reach the shore"

- > U2 - With or Without you

JAG GRANSKAR TILL OCH MED MIG SJÄLV GENOM DINA ÖGON OCH JAG HATAR DET SÅ

Kärlek är en märklig entitet. Det går inte att ta på, det går inte att lukta sig till, den går inte att upptäcka med något av de fem sinnena. Den kan vara ensidig, den kan komma utan motivation, den kan försvinna på ett ögonblick, man märker den som bäst när den är borta. Det är ju egentligen bara en känsla av "tycka om". Något man tycker väldigt mycket om säger vi att vi älskar. Tja det är ju en förenkling självfallet men det är knappast magi ändå. Men ändå är det svårt med kärlek. Själv är jag en av de förlorade själarna som hoppas på den eviga kärleken. Även om jag blivit motbevisad ett flertal gånger och antagligen borde börja ge upp så tror jag. Det finns nog med tid i världen att fylla oceaner med så varför skulle inte kärleken som jag är så förälskad i kunna finnas i en oändlig kvantitet, det är ju ändå bara en livstid i taget vi talar om. (so much for eternity...) Jag säger inte att jag tror att alla kommer få uppleva det, jag säger inte ens att jag tror någon troligtvis kommer få uppleva det, men jag hoppas.

Själv är jag en av idioterna som "blir less" på folk såfort dom visat sig vara "eviga". Min tro på evigheten varar som mest i något år. Det gör mig ledsen att få det bevisat för sig själv. Men det gör mig inte mindre beslutsam att bevisa mig själv fel. Jag vet att kärleken kan vara evig, det gäller bara att inte hålla för hårt eller flumma bort den.

Just nu vitnar mina knogar...

"Är det där du
eller är det nån som
liknar dig nånstans?
Istället för ljud
är du stilla tyst
och inte alls här och nu.

Ge mig en minut
jag saknar fukten
har allt runnit ut?
Är det där du
med handen på min axel
snälla säg någonting nu.

Fyll min mun med din
Fyll min tid med någonting
Fyll min mun med din
alldeles för kalla tunga

Och när vi ser oss omkring
är det genom dina
rättfärdiga blå.
Jag granskar till och med mig själv
genom dina ögon
och jag hatar det så.

Fyll min mun med din
Fyll min tid med någonting
Fyll min mun med din
alldeles för kalla tunga"

- > Kent - Istället för ljud

EVERYTHING WHERE IT BELONGS

Det snurrar till och jag befinner mig någonstans. Det är ljus och jag söker något. Det är mina fötter som går, det är någons glas, någons flaska. Det blir sen mörkt. Jag är sen. Jag kommer försent. Jag är i tid. Vart tog den vägen? Jag får en ny. Det är min. Hela kvällen gled på som en inoljad ål. Det är sällan jag blir sådär full och fortfarande kan relatera till saker. Mycket är försvunnet i sammetslent mörker men det är detsamma. Det känns mysigare så.

Fick den bästa komplimangen igår: "Det ser inte ut som en ungkarslya."

"See the animal in it's cage that you built
Are you sure what side you're on
Better not look him too closely in the eye
Are you sure what side of the glass you are on
See the safety of the life you have built
Everything where it belongs
Feel the hollowness inside of your heart
And it's all
Right where it belongs

What if everything around you
Isn't quite as it seems
What if all the world you think you know
Is an elaborate dream
And if you look at your reflection
Is it all you wanted to be?
What if you could look right through the cracks
Would you find yourself
Find yourself afriad to see?

What if all the world is inside of your heart
Just creations of your own
Your devils and your gods
All the living and the dead
And you really are alone
You can live in this illusion
You can choose to believe
You keep looking but you can't find the words
Are you hiding in the dreams?

- > Nine Inch Nails - Right where it belongs

SUCKER LOVE IS HEAVEN SENT

Jag tittar bort över ängen och ser det knähöga gräset som vajar i vinden. I vågor letar sig vinden genom gräset som en stor kattbuss som glider fram över landskapet. Det är dags. Jag kikar upp i trädet där mannen med mustaschen befinner sig. Han ligger på rygg på en av grenarna fem meter upp och äter cashewnötter från en brun papperspåse. "Ska vi börja då?" frågar jag högt. Han ignorerar mig, kikar in i påsen efter en av de sista nötterna. "Du, ska vi sätta igång?" frågar jag igen och jag vet att han hör mig. Han grymtar till och sätter sig upp och kastar påsen till marken. Den singlar en gång och landar sedan i gräset vid mina fötter. Mannen med mustaschen rättar till sina pilotglasögon och tittar ned på mig. "Stressa." säger han. Jag suckar och plockar upp hans påse, knövlar ihop den och stoppar den i fickan. Han klättrar ned och ställer sig bredvid mig, tänder en cigarett och drar ett djupt halsbloss. "Vet du, du är så jävla vanlig." säger han sen med förakt i rösten. "Håll käften så sätter vi igång" säger jag samtidigt som jag böjer mig ned för att knyta min ena sko. "Nä, jag har ingen lust längre" säger han då. "Men vafan din idiot" tänker jag men han är redan borta.


"Sucker love is known to swing.
Prone to cling and waste these things.
Pucker up for heavens sake.
Theres never been so much at stake.

I serve my head up on a plate.
Its only comfort, calling late.
Cuz theres nothing else to do,
Every me and every you.
Every me...he

Like the naked leads the blind.
I know Im selfish, Im unkind.
Sucker love I always find,
Someone to bruise and leave behind.

All alone in space and time.
Theres nothing here but what heres heres mine.
Something borrowed, something blue.
Every me and every you.
Every me...he"

- > Placebo - Every you, every me

TRYING IT'S HARDEST TO LEAVE ME UNIMPRESSED

Om nätterna svalnar det och blir uthärdligt. De flesta söker skydd i skuggan av något som omfamnar. Något som värmer. Sanningen är att de flesta inte ens tänker på det. Idiotin värmer bra nog. Mina kalla tankar är hårda som is och värmer mig inte. Särskilt inte om natten. Dom skär långa spår i mitt medvetande likt bilar som kör genom slask som sedan fryser. Långa spår som jag ser flera dagar, ja månader senare. Som spåren från jetplan som ligger över himlen i år framöver. Varför ser jag samma spår om och om igen? Är det bara så att jag ser vad jag vill se? Är det så enkelt? Är jag så blind? Det verkar inte bättre.

Jag målar bilder i rött med hjälp av en spade på en duk av betong. Skrattar åt dom som tycker jag är dum. "Idioter. Idioter. Bara sanna genier ser sanningen i mina mästerverk." Skrattar jag när dom pekar och skakar på huvudet. Alla är så dumma, jag är så kall.

Kylan är min idioti.

"Oh girl
Lead me into your darkness
When this world is trying it's hardest
to leave me unimpressed
Just one caress
from you and I'm blessed

When you think you've tried every road
every avenue
Take one more look
what you found old
And in it you'll find something new

I'm shying from the light
I always loved the night
And now you offer me eternal darkness"

- > Depeche Mode - One Caress

BUT YOU DON'T STOP TRYING

Evak. Förkyld. Jag verkligen hatar att vara förkyld. Fullkomligt meningslöst. Och inte har jag tid att vara det heller. Den här sista veckan innan julledigheten verkar bli riktigt jobbig.

Återigen vill jag åberopa sociala evenemang för människor att träffas där dom nödvändigtvis inte har gemensamma intressen. Mingla-kvällar. Jag undrar bara vilket motiv man skulle ha att gå dit för att det inte skulle bli ett läskigt raggarställe. Det är lite hela grejen med mig och många andra. Man vill ju kunna umgås med människor utan att för den delen avslöja sina avsikter, för ofta har man inga avsikter att avslöja. Att gå på en Minglakväll skulle för det mesta vara för uppenbart för dom jag egentligen vill träffa. Nej det är nog ingen bra idé ändå. Dessutom vill jag ju inte träffa folk just nu... *snörvel*

"Your back's against the wall
There's no-one home to call
You're forgetting who you are
You can't stop crying
It's part not giving in
And part trusting your friends
You do it all again
And I'm not lying

Oh oh oh oh ohh Oh ohh
Oh ohh Oh oh oh oh ohh Oh ohh

Standing in the way of control
You live your life
Survive the only way that you know

I'm doing this for you
Because it's easier to lose
And it's hard to face the truth
When you think you're dying
It's part not giving in
And part trusting your friends
You do it all again
But you don't stop trying

Oh oh oh oh ohh Oh ohh
Oh ohh Oh oh oh oh ohh Oh ohh

Standing in the way of control
You live your life
Survive the only way that you know know"

- > The Gossip - Standing in the way of control

I JUST KNOW THAT I'M HARDER TO CONSOLE

SNART LEDIGT!!!!!!!!

Känns ruskigt bra. Jag trivs på jobbet det gör jag, men ledighet är nåt speciellt. Att inte behöva stiga upp och att kunna ta sig för vad man vill. Särskilt såhär i jultider då jobbet är extra stressigt så känns det ruskigt skönt att kunna ta ledigt.

Saker jag ska göra på mitt jullov:

* Sova
* Supa
* Sola!! :O
* Simma
* Smysa

Funderade på att slänga dit springa också men jag vet att jag ändå inte kommer göra det.

Med Diesel borta så är det ganska tomt men skönt. Första gången på två år som jag dammsugit min hallmatta och den sett helt okej ut dagen efter. Men han fattas mig. Tänker mycket just nu. Kanske inte mer än vanligt iofs, men mycket. Men det är inte lika jobbigt som för några år sedan. Jag har distans till det. Känns dels väldigt bra och dels väldigt dystert. För varje gång så blir jag svårare och svårare att göra nöjd. Kanske borde det vara tvärtom, att för varje gång så skulle det bli lättare och lättare, men så är det inte. Det blir svårare och svårare.

"I'm not sure what I'm looking for anymore
I just know that I'm harder to console
I don't see who I'm trying to be instead of me
But the key is a question of control

Can you say what you're trying to play anyway
I just pay while you're breaking all the rules
All the signs that I find have been underlined
Devils thrive on the drive that is fueled

All this running around, well it's getting me down
Just give me a pain that I'm used to
I don't need to believe all the dreams you conceive
You just need to achieve something that rings true

There's a hole in your soul like an animal
With no conscience, repentance, oh no
Close your eyes, pay the price for your paradise
Devils feed on the seeds of the soul

I can't conceal what I feel, what I know is real
No mistaking the faking, I care
With a prayer in the air I will leave it there
On a note full of hope not despair

All this running around, well it's getting me down
Just give me a pain that I'm used to
I don't need to believe all the dreams you conceive
You just need to achieve something that rings true"

- > Depeche Mode - A Pain that I'm used to

SHUFFLE AGAIN

Rules
1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn't make sense.

NO CHEATING!

Will it be ok?
The man comes around
(Hmm. Lite tvetydigt.)

How are you feeling today?
Pig Latin
(True dat!)

How do your friends see you?
Houses of the holy
(Tror jag knappast iofs)

Will you get married?
Buddy
(Antagligen inte)

What is your best friend's theme song?
What is love
(Ha ha, jag förstår jag förstår!!)

What is the story of your life?
How do
(WTF?)

What was high school like?
Spaced
(Jupp, spaced stämmer utmärkt)

How can you get ahead in life?
She's like heroin
(Är hon? Vem?)

What is the best thing about your friends?
Climbing up the walls
(öhum)

What is tonight going to be like?
The nurse who loved me
(Ja fi fan.)

What is in store for the reminder of this weekend?
Mrs Robinson
(hemmakväll ensam alltså)

What song describes you?
Sin
(Tja, ibland så)

How is your life going?
Nej
(Så sant igen.)

What song will they play at your funeral?
I of the mourning
("Radio play my favourite song")

How does the world see you?
Cornflake girl
(Jase, det är säkert korrekt)

Will you have a happy life?
Ingenting
(Det förstod man ju redan)

What do your friends really think of you?
The boy's republic
(Pojkens regering)

Do people secretly lust after you?
Three Boys
(Tar det som ett nej, andra tolkningar är otäcka)

How can you make yourself happy?
Ett tidsfördriv att dö för
(Måste hitta nåt bra då.)

What should you do with your life?
Tusen dagar härifrån
(Tusen dagar? Shit det är tre år.. Ska jag vänta eller bli gud under tiden?)

Will you ever have children?
Don't fall in love
(Låter inte som det tyvärr)

What song describes you?
Ocean breathes salty
(Ligger nog nåt i det)

WE'LL I'M NOT SEVENTEEN, BUT I'VE GOT CUTS ON MY KNEES

Min dygnsrytm är fuckad. Jag tar in vatten. Orkar inte ösa mer själv, men det är enklare att fortsätta ösa än att hitta någon och lära upp. Lära upp tar sån tid. Dessutom är det svårt att hitta bra folk nuförtiden. Jag har uppenbarligen börjat med metaforer igen. Det var väl tur det tänker jag. Öser någon skopa och kisar upp i regnet. Jag har det bra. Bra på det sätt som är otäckt. Otäckt verkligt. Det finns något bakom regnet, det vet jag. Kanske är det bara en stor våg som det droppar från och snart kommer den ned över mig. Eller så är det här regnet de sista ljumma dropparna innan solen dyker upp... Jag funderar en stund på det, sen är det fan halvfullt. Börjar rota runt i panik bland livvästar och liksäckar.

Vart i helvete är länspumpen?....

"From in the shadow she calls
and in the shadow she finds a way
finds a way

and in the shadow she crawls
Clutching her faded photograph
my image under her thumb
Yes with a message for my heart
Yes with a message for my heart

She's been everybody else's girl
maybe one day she'll be her own
Everybody else's girl
maybe one day she'll be her own"

- > Tori Amos - Girl

MODERNA TANKAR OM VARANDRA

Såatteh...

Diesel är borta. Ensam blev jag kvar. Tomheten själv. Ska nog göra nåt av tomheten den här gången. Jag är så bra på att kanalisera in den i mig själv så jag blir fet på tjockt svart smörjmedel som bara gör att jag blir trött och ledsen. Den här gången ska jag ta fart. Glida ovanpå och försöka ta mig uppåt. Upp på den där grenen där jag alltid trott det funnits nåt riktigt trevligt. Där ska jag sitta och titta ned på platsen där jag just nu ligger och suger på svart klet.

Det var faktiskt bra att jag fick veta. Gjorde mig mindre ledsen. Bevisade saker som jag annars inte riktigt kunde övertala mig själv om. Just nu skakar mina händer men det är nyhetens behag fortfarande. Som cesium och syre. Det går fort. Men det är spektakulärt att se.

Jag undrar hur mina tankar skulle se ut utifrån. Jag menar jag blir förvirrad här inne och det är ändå mina tankar. Utifrån skulle nog mina tankar upplevas som en studsande härva av skräp och skit. Det är knappast spännande iaf. Jag minns sist det var såhär då var alla så less på mig, eller jag upplevde det så iaf. Nu har jag knappt talat om det. Jag vill jättemycket. Men att tala om det gör det verkligt. Och verkliga saker kan göra ont på rikt. Bättre att hålla det inne i härvan ett tag tills jag vet vafan jag håller på med.


"Det ligger tomhylsor i parken
Våra fötter är en meter
över marken
Jag visste att
Du skulle bli stark sen
Min hand i Din hand
när kapporna
vänder efter vinden...

Är Du lycklig nu? ...

Har vi tid innan allting tar slut?"

- > Kent - Innan Allting Tar Slut

THE MIDDAY SUN AT MIDNIGHT

"Klart pojken ska sälja katten"

Nä så jävla klart är det inte, men jag gör det ändå. "jag är rädd men jag gör det ändå" ropar Skorpan ut när han tar storebror på ryggen och ska hoppa till deras död. Livet gör det svårt ibland. Sjukt svårt. Har fått massor av svar på katten. Gjorde nog en för bra annons. Nu måste jag sålla bland alla för att avgöra vilka jag tror blir bra föräldrar åt Diesel. Men han kommer iaf få det bättre när han kan vara utanför stan och hos någon som är hemma litegrann då och då till skillnad från mig. Buhu.

Fredagen sög. Tänkte vara ett svin men lyckades inte med den enkla bedriften. Fucking & Punching. Lördagen var bland det mysigaste jag upplevt i mannaminne. Jepp. I mannaminne. Nu när jag vaknar på söndagen är jag återigen ensam med mina tankar, men det är inte det viktiga. Min syster fick barn inatt, eller 23.45 igår. 3850g och 51cm lång. Första gången jag blir morbror åt en pojke. ^^ Och till våren är det dags igen, snart har jag 10 syster och brorsbarn. Konstigt hur jag inte riktigt förstår barn eller kan "umgås" med dom trots att jag har så många ungar omkring mig.

Onsdags konceptet för att öka vännernas sociala förmåga verkar bli bra. Till en början kanske vi blir 3-4 stycken som varje onsdag kommer samlas och laga mat och se nåt avsnitt av nån serie. Fick med mig en gammal kompis från jättelängesen som jag saknat en del, blir bra med lite blandat folk. Har i enkom beställt en soffa så vi ska få plats. Soffan är dock en drygjävla soffa och kommer inte levereras förän 5-8 veckor. Så tidigast mitten av januari och senast mitten av februari. Men aja, väntar man på nåt gott.

Får se om det utvecklas som det gjorde i Uppsala, det är min förhoppning. Att vi blir en iaf 6-7 personer som träffas varje onsdag. Helst lite blandat folk.

Nä nu ska jag sätta mig och göra lite nytta, sen ska jag nog fortsätta slösa bort mitt liv på hollywoodproducerade mästerverk.

"Hey ho
Who is it? No one but me my dear.
Please come, say how do
The things I'll give to you
A stroke as gentle as a feather

Hey ho
I am here, am I not young and fair
Please come, say how do
The things Ill show to you would you have a wondrous sight
The midday sun at midnight

Fair maid, white and red
Comb you smooth and stroke your hair"

- > Sneaker Pimps - How Do

SISTA BITTRA BLOGGEN (på ett tag)

Den vindpinade paniken är över. Jag saknar fortfarande, men jag minns inte riktigt vad längre. Bara känslan återstår. Och logiskt sett så visste jag ju att så var fallet. Sådär känner jag inte efter så kort tid. En projektion. En vacker sådan. Olyckan står dock kvar utanför dörren. Som en mörk ondska med kniv som bara väntar där utanför. Väntandes på att jag ska bli klar för dagen. Och när jag blir klar så går det fort. Fan va ont det kan göra. Såfort jag inte tänker längre så vandrar mina tankar omkring någon sekund sen går de rakt ut genom dörren där mörkret väntar. Det slår inte fel en endaste gång.

Just nu är det kanske femtio procent av mig som tänker "fan va synd" och femtio procent som tänker "det finns bättre" och jag vet att båda har rätt. Jag brukar ha det. Men hundra procent av mig är olycklig ändå. Om.... om om om .
Fan fan fan.

Nu lovar jag att detta är sista bittra bloggen på ett tag.

"And it's happening
Never planned on this
You got something I need
Kind of dangerous
And I'm losing control
I'm not used to this
What you want from me
I'm not used to this

can't seem to shut it off
This thing I've begun
And it's hard to tell
Just where it's coming from
And it's hard to see
What I'm capable of
And it's hard to believe
Just, what I've become

Hey
Can we stop?
Me, I'm not
Hey
Can we stop?
Me, I'm not

I can swallow it down
Keep it all inside
I define myself
By how well I hide
Feel it coming apart
Well, at least I tried

I can win this war
By knowing not to fight
If I take it all back
Someway, somehow
If I knew back then
What I know right now

Hey
Can we stop?
Me, I'm not
Hey
Can we stop?
Me, I'm not
Hey
Can we stop?
Yeah, Me, I'm not
Hey
Can we stop
Me, I'm not"

- > Nine Inch Nails - Me I'm Not

TYSTNAD TUNNEL AVFART

Jag vill leva jag vill leva jag vill leva!

Allt liv är för långsamt allt som händer är för lite allt som finns finns för sakta och alldeles alldeles för lite i taget. Jag har inte tid med komman. Jag orkar inte med analyser. Jag fixar absolut inte det långsamma. Jag blir förbannad. Jag vill förstöra. Förenkla. Försvåra. Leva. Leva utan det tunga. Men jag är inte intresserad av det lätta. Vart är knivslagsmålet när jag behöver blöda? Var är nyckelhålen när jag förfan sitter på alla jävla nycklar i hela jävla förbannade? Var i helvete är jag? Jag vill dansa och jag vet inte ens vilket håll som är uppåt. Dom dansar åt olika håll och jag känner doften av henne men jag ser bara din gröna klänning. Det här är ett jävla skämt. Jag hatar jag hatar och jag hatar att jag hatar och det är inte ens jag. Vill krossa och snurra och knäcka. Samtidigt är något i mig glad. Men måste jag förstöra människor på det här viset? Sorgligt nog verkar det vara hela mitt liv. När jag blir stor ska jag sluta. När jag blir stor ska jag förstå. Nu ska jag sluta bry mig för en stund.


"Lyssnar
stel & fastspänd
& när paniken bryter ut
ler du svagt
och viskar till mig "Du
är värd att dö för"
Men mot gummi, glas & metall
betyder ett mirakel inget alls"

- > Kent - 747

"DET BLIR SÅ TYST EFTER EN CENTRIFUGERING"

Gömde mig hela dagen. Gömde mig halva natten. Duckade under och höll mig lågt. Men de hittade mig. Så svårt att hålla sig undan sina egna känslor. Trots att jag egentligen inte tror att de tillhör mig längre.

Lyckades med bedriften att fixa fjärrstyrning med webkamera på jobbet. Det var kul. Fixade klart ett stort jobb som hängt över oss några veckor. Slutade 14. Hälsade på mor och hjälpte henne skruva ihop en bokhylla. Hälsade på Alexs föräldrar och såg Idol. "Mycket trevliga människor, jag känner dom själv." Sen såg jag film och lyckades hålla mig undan flera timmar. Nåja, det går åt rätt håll. Jag är bara lite beroende av den där känslan sen 2005 då jag trillade i grytan. Bara doften gör mig svag.

Svårt med såhär små städer dock. Aldrig tänkt på det. Hur ska jag lyckas hålla mig undan från henne när det bara finns två uteställen? Antar att det kommer bli annorlunda den här gången. Svårare eller lättare det är en petitess. Annorlunda.

Det svåraste jag gjort idag var att klicka på den lilla sopkorgen i min RSS läsare. Kändes som när jag drömde om att skjuta min lillebror igen. Men jag vill inte veta. Samtidigt som jag verkligen vill. Veta. Mina två sidor kolliderar i en perfekt krock i slow motion. Glas sprutar åt alla håll och ena sidan på en blålackerad bil trycks sakta men säkert in. Min känslomässiga sida skriver långa mejl och min logiska sida klickar på sopkorgar innan jag hunnit klicka på "send". Det låter som ett gisslandrama men det är bara jag.


"Nun liebe Kinder gebt fein acht
ich bin die Stimme aus dem Kissen
ich hab euch etwas mitgebracht
hab es aus meiner Brust gerissen
mit diesem Herz hab ich die Macht
die Augenlider zu erpressen
ich singe bis der Tag erwacht
ein heller Schein am Firmament
Mein Herz brennt

Sie kommen zu euch in der Nacht
Dämonen Geister schwarze Feen
sie kriechen aus dem Kellerschacht
und werden unter euer Bettzeug sehen"


"Med detta hjärta har jag makten, att utpressa ögonlocken. Jag sjunger till dagen vaknar. På himlen ett skinande firmament - mitt hjärta brinner"

- > Rammstein - Mein Herz Brennt